Illegala jakt och jaktsabotage

 

Hej på er!

Jag hoppas at ni mår bra och kämpa vidare under rådande omständigheter.

Jag vill uppmärksamma och förhoppningsvis får feedback angående det pågående webinarium från Rovdjurscentrum med titel Illegala jakt och jaktsabotage.

I måndags (2020-12-14) inled serien via en YouTube länk med föreläsare ifrån Stockholms Universitet, Göteborgs Universitet, SLU, Finska forskningsinstitutet LUKE, Norsk institut för naturforskning NINA, Brottsförebyggande rådet BRÅ och Politihögskola Oslo.

Ämnena som kom upp var, bland annat, jaktens historia,’ hur tänker en djurrättsaktivist?’, hur illegala jakt kommuniceras, forskning kring illegala jakt från de nordiska länder och den socio-politiska acceptans kring illegala jakt.

Jag själv tyckte att det var ett väldigt intressant och givande webinarium och ser fram emot de kommande delar.

Det som var väldigt tydligt, från en rangers synpunkt, var att fler resurser behövs i fält. Det betyder oss.

Jag upplevde en viss frustration, som jag tror många av er delar, när man såg forskningsresultat från dem olika länder, om att även om illegala jakt allmänt tycks vara oacceptable, så är själva faktumet att den sker mer eller mindre accepterade. En faktor kan mycket väl handla om brister i tillsyn och att synas där det händer.

Det var en hel del prat om polisens inblandning och lite om vi som är faktiska fötterna på marken: tillsynspersoner och naturbevakare, naturvårdsvakter och jakt tillsynspersoner.

Det fanns en öppning vid rundgången på dagens slut att flera av föreläsarna ville höra från naturbevakarna. Det tycker jag är fantastisk och ett bra sätt att visa upp oss som yrkesgrupp!

Då vill jag höra från er – eran tanker kring illegala jakt och jaktsabotage. Vad är dem huvudsakliga brister ni ser? Handlar det om befogenheter? Handlar det om antal rangers per område? Handlar det om utsattheten? Handlar det om kommunikation med andra parter (polis, markägare, jaktlag osv.)? Handlar det om utrustning? Handlar det om utbildningen?

Jag vill att SRNF skulle kunna, om inte vi blir direkt inbjuden att framföra det själva, lägga fram ett budskap till den som skulle berätta om naturbevakarens synpunkt – det som vi alla tänker gemensamt kring detta ämne. Och dessutom kunna berätta att det är en av huvudanledningar att SRNF finns.

Jag hoppas att läsa er inblick och tankar här framöver.

Stay safe out there

Styrelsens Ordförande

Jonathan Kearney